It looks like you are using an older version of Internet Explorer which is not supported. We advise that you update your browser to the latest version of Microsoft Edge, or consider using other browsers such as Chrome, Firefox or Safari.

Multiple Sclerosis and Pregnancy

Graviditeten är en spännande tid men kan också skapa osäkerhet på grund av de fysiska och känslomässiga förändringar den medför. Om du har multipel skleros är det troligt att du kommer att oroa dig lite extra under de kommande nio månaderna. Du kanske undrar hur MS kan påverka graviditeten, men det är också viktigt att förstå hur graviditeten kan påverka din MS.

För att få reda på det pratade vi med dr Magnhild Sandberg-Wollheim, docent i neurologi vid Lunds universitetssjukhus och expert på graviditet vid MS. Här ska vi titta på hur graviditet kan påverka MS. I den första delen av den här serien utforskade vi hur MS kan påverka graviditeten.

Påverkar hormonella förändringar min MS?

Ja, förmodligen – men inte på det sätt du förväntar dig. “Tidigare fanns det en rädsla för att graviditeten skulle kunna ge skov hos kvinnor med MS”, förklarar dr Sandberg, ”men nu vet vi att det oftast är tvärtom. Många kvinnor upplever att skovfrekvensen minskar under graviditeten, särskilt under de sista 12 veckorna.” I en studie konstaterades att skovfrekvensen sjönk med så mycket som 70 procent under tredje trimestern1. ”En del av förklaringen är de ökade nivåerna av graviditetshormonet östrogen, som har en dämpande effekt på immunsystemet2.”

Blir det fysiskt jobbigt på andra sätt?

Trötthet är vanligt under de flesta graviditeter – på grund av det större näringsbehovet och barnets ökande vikt – så om du redan har dåligt med energi kan du känna dig extra trött. De flesta kvinnor får sömnstörningar under graviditeten, och även det kan bidra till ökad trötthet. ”Befintliga rygg- och urinblåseproblem kan förvärras under graviditeten, eftersom det växande barnet belastar skelettet och utsätter urinblåsan för tryck”, säger dr Sandberg. Även minskad rörlighet kan bli ett problem. ”Om du redan har svårt att gå kan barnets extra vikt förvärra situationen.” Oavsett symtom ska du tala med läkare, fysioterapeut eller barnmorska om du är orolig. “Du kan vara lugn: alla graviditetsrelaterade problem försvinner när ditt barn är fött och din kropp återgår till tillståndet före graviditeten”, tillägger dr Sandberg.

Vad kan jag förvänta mig efter förlossningen?

"Forskning visar att risken för skov ökar något under de första månaderna efter förlossningen”, förklarar dr Sandberg. ”Men faktum är att det bara är ungefär en tredjedel av alla kvinnor som drabbas av skov under den här tiden, och skovfrekvensen återgår till det ”normala” efter sex till nio månader.1 ”I vilket fall kan det första året efter förlossningen vara en utmanande tid för alla mammor, så det är viktigt att ha nära kontakt med vårdteamet under den här tiden och rapportera eventuella förändringar till neurologen.

Kommer min MS att påverkas på lång sikt av att jag föder barn?

Det kan finnas goda nyheter här. ”Resultaten är motstridiga3, men vissa studier tyder på att det kan ha en positiv effekt på MS på lång sikt att föda barn4, 5”, säger dr Sandberg. I en mindre studie fann man till exempel att kvinnor som hade genomgått graviditeter efter att de hade fått diagnosen MS hade en lägre skovfrekvens under upp till 10 år efteråt jämfört med kvinnor som inte hade genomgått graviditeter efter diagnosen6. I en svensk studie fann man att kvinnor med MS som blev gravida efter diagnosen hade en signifikant minskad risk för övergång till sekundärprogressiv MS jämfört med kvinnor som inte varit gravida7. ”Vi vet inte exakt varför graviditet kan bromsa sjukdomsutvecklingen på lång sikt”, säger dr Sandberg, ”men det är troligt att könshormonerna som utsöndras under graviditeten förändrar immunsvaret på något sätt.”

Det betyder inte att det är ett bra behandlingsalternativ vid MS att skaffa så många barn som möjligt. “Graviditet, förlossning och föräldraskap ställer ökade krav på kroppen, så det är viktigt att ta hänsyn till det om man funderar på att bilda familj”, säger dr Sandberg. ”Om du redan är gravid bör du och ditt vårdteam samarbeta för att din graviditet ska bli så smidig som möjligt. Lyssna på din kropp och var inte rädd att ta extra hänsyn till dig själv.” Dessutom kanske du vill bunkra upp med sömn medan du kan...

Vi tackar dr Sandberg-Wollheim för hennes tid och expertråd.

Referenser

  1. Rate of pregnancy-related relapse in multiple sclerosis. Pregnancy in Multiple Sclerosis Group. Confavreux C, Hutchinson M, Hours MM, Cortinovis-Tourniaire P, Moreau T. N Engl J Med. 1998 Jul 30;339(5):285-91. http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJM199807303390501 [Senast hämtad: mars 2021].
  2. Immune modulation in multiple sclerosis patients treated with the pregnancy hormone estriol. Soldan SS, Alvarez Retuerto AI, Sicotte NL, Voskuhl RR. J Immunol. 2003 Dec 1;171(11):6267-74. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14634144 [Senast hämtad: mars 2021].
  3. Does pregnancy alter the long-term course of multiple sclerosis? Karp I, Manganas A, Sylvestre MP, Ho A, Roger E, Duquette P. Ann Epidemiol. 2014 Jul;24(7):504-8.e2. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24935463 [Senast hämtad: mars 2021].
  4. Pregnancy and multiple sclerosis: the influence on long term disability. Verdru P, Theys P, D'Hooghe MB, Carton H. Clin Neurol Neurosurg. 1994 Feb;96(1):38-41. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=8187380 [Senast hämtad: mars 2021].
  5. Pregnancy and multiple sclerosis. Damek DM, Shuster EA. Mayo Clin Proc. 1997 Oct;72(10):977-89. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=9379704 [Senast hämtad: mars 2021].
  6. Pregnancy and multiple sclerosis: a longitudinal study of 125 remittent patients. Roullet E, Verdier-Taillefer MH, Amarenco P, Gharbi G, Alperovitch A, Marteau R. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 1993 Oct;56(10) 1062-5. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=8410003 [Senast hämtad: mars 2021].
  7. Pregnancy is associated with a lower risk of onset and a better prognosis in multiple sclerosis. Runmarker B, Andersen O. Brain. 1995 Feb;118 (Pt 1):253-61. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=7895009 [Senast hämtad: mars 2021].