Herregud jag vann ett maraton! | Leva med MS

It looks like you are using an older version of Internet Explorer which is not supported. We advise that you update your browser to the latest version of Microsoft Edge, or consider using other browsers such as Chrome, Firefox or Safari.

Herregud jag vann ett maraton!

När ni läser det här så var det ett tag sen, men det är faktiskt så att jag har vunnit mitt första maraton. Helt otroligt! Det känns fortfarande overkligt trots att det i skrivande stund gått nästan tre veckor sedan loppet. 

Det var den lördag den 5 november och Höstrusket hette loppet som går ute på norra Djurgården i Stockholm Och dagen bjöd verkligen på höstrusk i dubbel bemärkelse. Det var kallt, blåsigt och regnade massor! Vi skulle springa en bana fyra varv och sträckan var alltså sammanlagt ett maraton dvs 42 km…galet långt, jag vet. Men jag ville ha lite revansch eftersom jag inte kunde springa maraton i Amsterdam pga. en förkylning. Så målet var egentligen bara att ta mig i mål och jag hade inga ambitioner om vare sig tid eller placeringen. Jag ville ha valuta för all träning jag gjort under sommar och höst och visa för mig själv att jag klarade av att springa ett maraton. Kanske var det denna inställning som gjorde att det gick så bra?!

Loppet var tufft. Det var en ganska knixig bana med mycket svängar och ganska backigt, vädret var ju inte heller det bästa så det var kämpigt och jag fick verkligen bita i och jobba mentalt med att inte bryta loppet. Det som var bra var att jag startade ganska lugnt denna gång. Jag brukar gärna starta för hårt och sen få släpa mig fram sista biten. Men nu öppnade jag ganska lugnt, jag låg tvåa fram till ca 30 km men då började tjejen som ledde tappa fart och jag började inse att jag sprang fortare än hon och tog in på hennes försprång. 

Så jag kom ikapp henne och gick förbi när vi hade cirka 8 km kvar. Då var jag såklart riktigt trött och benen kändes som stockar som knappt gick att lyfta från marken. Men jag tog ett steg i taget och bara matade mig med positiva mantran. När det var cirka en km kvar till målet började det gå upp för mig att jag kommer vinna det här. Jag kommer vara första dam i mål. Det var en helt otrolig känsla att få springa i mål som segrare! Det är svårt att beskriva i ord. Jag kommer njuta av denna seger hela vintern känns det som!

Stor kram från Sofia

Sofia om att vinna ett maraton.
Curated Tags