Amsterdam med maken | Leva med MS

It looks like you are using an older version of Internet Explorer which is not supported. We advise that you update your browser to the latest version of Microsoft Edge, or consider using other browsers such as Chrome, Firefox or Safari.

Hej!

Vi var nyligen i Amsterdam. Jag och maken, utan barn. Minns inte när vi senast var borta från barnen så länge. Fyra dagar var vi borta. 

Målet med resan var bla att jag skulle springa Amsterdam maraton, men såklart också att komma iväg och se en ny stad. Vi flög från Arlanda på fredag kväll och flygtiden var knappt två timmar. Väl i Amsterdam tog vi en taxi till hotellet och eftersom det var sent när vi kom fram så gick vi i stort sett bara och la oss direkt efter vi checkat in och fått vårt rum.

Loppet skulle gå på söndag så vi hade hela lördagen till att se oss om i staden. Tyvärr hade jag dragits med en envis förkylning veckan innan och jag kände mig inte helt återhämtad från den, så därför funderade jag en hel del på huruvida jag skulle fixa att springa ett maraton eller inte. Och allt eftersom lördagen gick så kom jag fram till att jag inte vågade riskera hälsan med att springa maraton. Att springa så långt är ju jobbigt trots att man är 100% pigg så min känsla att inte vara helt återhämtad var det som fick mig att inse att det vore dumt att chansa. Så lördag kväll åkte jag in till expot och bytte min start till en start i halvmaran istället. Jag tänkte att jag skulle ta det lugnt och att den distansen ändå kändes överkomlig.

Sagt och gjort. Halvmaran blev det och det var en alldeles lagom distans för dagen. Jag försökte springa och hålla igen lite och bara att jag sänkte farten litegrann gjorde att det inte alls blev så jobbigt. Jag fokuserade på att uppleva och njuta av loppet istället. Och det var en fantastisk upplevelse. Banan var oerhört platt, knappt en endaste stigning och vädret var perfekt med 16 grader varmt och sol. Banan gick genom centrala Amsterdam så man fick se väldigt mycket av staden. När jag gick i mål på Olympica stadion var det med ett stort leende på läpparna. Så glad att jag kunde springa och att jag genomförde loppet och fick en medalj. Så trots att det inte blev som jag tänkt mig så blev det väldigt bra ändå. Även det var en lärdom i sig. 

Amsterdam som stad var så väldigt fint och mysigt med alla dessa kanaler och fina hus. Vi strosade runt i staden och bara njöt. Åt gott på mysiga restauranger och kunde tom sitta utomhus trots att det var oktober. 

På måndag kväll var det dags att sätta sig på planet och åka hem igen. Dagarna gick så fort och Amsterdam gav verkligen mersmak. Jag vill åka tillbaka. Och nästa gång hoppas jag att jag kan testa på hela maratondistansen.

Kram från Sofia

Sofia om sin och makens resa till Amsterdam.
Curated Tags