Helt plötsligt finns där ett sms, ett DM på instagram eller ett missat samtal. Kanske ett mail jag borde svara på eller en inbjudan jag borde återkomma om. Ångesten bygger upp i bröstet och kroppen låser sig. Varför vill någon mig något och vad förväntar sig hen av mig?
”Jag borde ringt, men att ringa nu känns lite fånigt och kort!” – Lars Winnerbäck
Det är något visst med känslan dessa sms, DM, mail och missade samtal bygger upp. Jag bygger upp andra människors förväntningar (utan att egentligen ha en aning om vad personen i fråga tycker och tänker) och ju längre tid det går utan att jag orkar svara desto större blir ångesten.
Ett meddelande i röstbrevlådan kan få mig att ligga sömnlös i flera nätter utan att jag för den sakens skulle ringer upp röstbrevlådan för att höra efter vad man vill mig.
Min egen rationella sida fnissar åt det här beteendet, det är ju bara ett sms! Men då sparkar MS-hjärnan bakut! Det är inte bara ett sms, det är potentiellt en människa som är arg på mig! En människa som är besviken på mig! En människa som hatar mig! Och så börjar hjärnan spinna! Spiralen blir snävare och snävare, brantare och brantare. Tiden går och jag svarar inte för att ångesten äter upp mig.
Så om du har sms:at mig, DM:at mig eller mailat mig om något som faktiskt är viktigt och inte fått svar på ett tag, maila igen och hoppas att kommunikationsångesten inte har ett allt för fast grepp om mig idag!
Skickar du däremot en brevduva får du skylla dig själv, panisk fågelskräck hade jag långt innan jag fick min MS-diagnos.
//Linda
