Ridläger

It looks like you are using an older version of Internet Explorer which is not supported. We advise that you update your browser to the latest version of Microsoft Edge, or consider using other browsers such as Chrome, Firefox or Safari.

Har precis landat hemma efter några dagar på ridläger tillsammans med en av mina hästar. Ordet ridläger får mig att tänka på när jag var liten och vid några tillfällen åkte iväg på just ridläger. Förra året var första gången jag åkte iväg som vuxen och för mig kommer det nu vara ett stående inslag på semestern. Det roliga är att jag genom hästarna har fått kontakt med en barndomsvän igen och det var hon som drog med mig på detta läger förra året och nu även i år. 

Alltid när jag ska iväg och träffa nya människor så infinner sig den där känslan om att räcka till. Hur ska jag orka, kunna fixa åt mig och min häst utan att känna att jag belastar andra deltagare genom att be om hjälp, för tyvärr är det så. Jag klarar mycket, men inte allt pga av att jag inte har så lång gångsträcka, mina ben blir trötta, väldigt trötta.

Att tänka på inför resan:
Jag packar alla mina saker i en resväska med bra hjul. På så sätt blir det bara ett bagage som ska in där jag ska bo. Det blir betydligt enklare att bara gå en gång istället för flera. 

Till hästen packar jag i mindre påsar och lådor så att vissa saker kan vara kvar i transporten medan andra saker kan vara i stallet där hästen står. Jag försöker att minimera det jag tar med mig för att det ska bli så enkelt som möjligt. 

Cykeln är för mig ett måste, den gör att jag ska kunna ta mig fram mycket enklare. I cykelkorgen kan saker transporteras och jag kan cykla med min häst. Mina hästar är mycket vana med att jag cyklar med dem på grund av att jag inte orkar gå så långt. 

Vilka lägerdagar det blev! Min barndomsvän och hennes dotter har koll på vad jag fixar och vad jag behöver hjälp med så allt bara flöt på. De andra deltagarna var fantastiska, vi stötte och blötte ridning och andra ämnen. Vi hjälptes åt, jag kunde be om hjälp om jag behövde det. Vi pratade med varandra och inte, som det ibland kan bli under konstellationer som dessa, om varandra. Paret som anordnade lägret såg till att allt bara fungerade. Jag älskar lösningsfokuserade människor!

Något jag lärt mig under mina år med MS är vikten av att kunna förklara, kunna förklara att en plats vid ett matbord fungerar bra för att jag då kan låsa fast mitt högerben som har en förmåga att glida iväg. Likaså att jag inte kan vara med på vissa aktiviteter. Jag vill inte att allt ska anpassas utifrån mig. Jag mår bra av att sitta och titta, se och dela de andra deltagarnas glädje. Jag är trygg i mig och accepterar min MS, även om vi inte alltid är bästa vänner.

Jag längtar redan till nästa års ridläger!

Titti

Titti på stranden med en häst.
Curated Tags